Sandra

Idag är allt emot mig på något pissigt sätt.
Vaknade vid 5 av zorro som ville ut. Somnade om till 7= försovning.
Fick stressa och cykla som en idiot men hann i tid till jobbet. Jag tror det blev rekordfart till ishallen faktiskt.
På jobbet var det segt men ändå mycket att göra = man vet inte vad man ska börja med och istället börjar man lite av allt = kaos.

Sen har det inte hunnit hända så mycket mer förutom att Zorro har bitit sönder mina skönaste byxor.

En positiv sak är att jag när klockan slog 22.22 inte önskade mig något som jag aldrig kommer få, vilket inte har hänt på mycket länge!

Bara två dagar kvar till bandsläpp förresten.


Nu är det höst och allt är mörkt, jag skriver brev till fröken Svår
Jag måste veta hur det går, jag måste fråga hur hon mår
Du har din egen väg att gå, skit samma vilket håll
Det kanske blir en liten omväg men vad spelar det för roll
Alltid lär man sig väl nåt, det var väl så det skulle va
Det blir en massa spe och spott, men det är skit man måste ta

Varje stund, var minut, var sekund
Samma konstiga beslut
Det blir fel, slår bakut, allt går snett
men det tar aldrig riktigt slut" ¨

sjukt mycket minnen till den låten, -04, allt var lätt. 
utspårade fester hos cissi, oleo 16, katedral, träning varje dag, lunch på stan, fika, langare, fantaflaskor, utefester.

Då trivdes man även om det inte var fredag.